Lillen är ju en bebis som inte suger. Än så länge är han också en bebis som inte äter. Man ska ju ge smakportioner vid 4 månaders ålder och lite mera mat vid 6. Han är över 7. Det går sådär. Han får kräkreflex av små små partiklar. Vi kom överens med logopeden om att ta en paus eftersom matningen blivit något otrevligt för honom med alla kraftiga kräkreflexer. Fick en liten gummiborste för att stimulera nerverna runt och i munnen. Med den har det gått jättebra, han kan till och med tuggar lite på den och pratar nöjt när vi håller på. Sedan har vi börjat öva så sakteliga med mat igen. Pyttepyttepyttelite åt gången. För man ska inte sluta helt eftersom kräkreflexerna då blir värre. Lite framåt har det ju gått. Han får inte kräkreflex av att ha mat längst ut i munnen längre, bara när den kommer lite längre in. Det finns barn med ds som inte äter på flera år så jag vägrar pressa honom, det ska vara trevligt att äta annars vill man ju inte. Det går framåt men det går långsamt och det får det göra. Att smaska på sina gosiga små korvfingrar går jättebra men inte att stoppa in mat i den söta lilla munnen. Han verkar inte gilla frukt. Vi övar ofta med potatis men det går sådär. Det enda som funkar och inte kommer ut allt av igen är kornmjölsgröt. Rejäl och bra mat, bättre än inget. Så han får äta kornmjölsgröt.
En vacker dag vore det skönt om han åt själv men det får ta sin tid
Follow
