Dags att summera året då. Vi flyttade hit förra julen. Det var den stressigaste julen någonsin med flera julfiranden, flyttbestyr och åka upp på juldagen. Men någonstans mitt i allt började en bebis växa i min mage. Det var en omställning att flytta hit men vi kände oss välkomna. Där i början av året gick jag ute och njöt av det efterlängtade lugnet på landet, stjärnklart mörker, lysande måne och gnistrande snö. Alla bad om ursäkt för den dåliga vintern men vi var så glada att det alls fanns snö (vilket var sällsynt i blöta Göteborg där vi tidigare bodde).
En snögubbe som smälte och välte blev sedan en snöhäst
Vänner försvann men desto fler fina vänner och grannar tillkom. Det visade sig också när de stöttade och ställde upp när vi hamnade på sjukhus. Skillnaden mellan att bo i en liten by och en stad blev tydlig. I stan sade inte ens våra grannar i samma trappuppgång hej. Här hejar nästan alla och är vänliga – och så vet alla det mesta som händer en också. Vi fick en katt med huset som inte gillade alla bilar i sitt andra hem.
Freja trivs bra hos oss
Detta var första året med hus och trädgård. Det har alltså blivit en väldig massa målande tapetserande, möbelletande och fixande. Jag drog igång de stora efterlängtade odlingarna. Tillsammans med Lillan planterades frön tidigt inomhus som sedan planterades ut. Tyvärr var sommaren en månad försenad så mycket av grödorna hann inte växa till sig eller mogna. på midsommar hade vi hagel på dagen och 0,5 C på natten. Eftersom vi var bortresta kunde jag själv inte påta och fixa med trädgården under tio dagar och i September försvann jag i 7 veckor med Lillen och missade nästan hela skörden som vänner fick ta hand om. Bättre lycka nästa år alltså. Jag grävde, ställde upp pallkragar, fyllde jord, planterade, vattnade, rensade, gödslade och planterade om och om. Så mycket jobb nedlagt och ändå hann jag inte allt jag ville men nästa år är mycket redan gjort. Jag fick plocka en massa bär och godsaker hemma hos andra så jag syltade, saftade, kokade marmelad, chutneys, geléer och gjorde inläggningar m.m.
Äntligen kan jag safta och sylta i massor för nu har vi ett skafferi där allt får plats
Vi reste söderut mitt i graviditet och värmebölja. Rantade runt på vackra ställen i Sverige hos vänner och släkt. Ganska flängigt men också trevligt.
En varm sommar med en massa bad och lek
Detta var året då vi behövde och köpte en bil till men bilarna krånglade och gick sönder flera gånger om och sambon blev av med körkortet så jag fick leka taxi. Omständligt och med en tröttande graviditet men jag tyckte det var rätt skönt med vardagsproblem och inte ångestproblem som tidigare. Graviditeten var full av krämpor men det var ingenting mot förlossning och tiden efter. Men sådant tänker man bort när man får en sjuk bebis.
Jag hade en liten “Turbo” i magen
En sensommardag kom en liten hjälte till världen. Han hade navelsträng runt halsen, andades inte och när han puffades i luft sprack lungorna. Han repade sig efter några dagar men slutade bajsa på grund av en tarmsjukdom som krävde operation. Därför blev vi kvar på sjukhus i 7 veckor både i Umeå och Uppsala. 5 av de veckorna var familjen delad, jag och lillebror på sjukhus, och sambon och storasyster hemma. Det var en tung tid när vi saknade varann jättemycket. Sedan vi kom hem har tillvaron bestått av mjölkpumpning, sondmatning, sjukhusbesök, ringande och tvättande. Lillen är en tålig och fantastisk liten människa som visade sig ha downs syndrom och Hirschsprungs sjukdom. Han har gått igenom mer än de flesta trots sin låga ålder. Han är familjens stora glädje tillsammans med storasyster som älskar honom högt. Det har varit en intensiv tid men äntligen fick vi vara tillsammans under en lugn och skön jul.
En stor hjälte i en liten kropp
Follow
