Vänliga och välkomnande

Vi  var bjudna på kalas och jag var sjukt modig som gick dit med Lillan (utan sambon som jobbade). Det blir så tydligt att både Lillan och jag är högkänsliga. Hon tycker inte om när de andra barnen skriker, hon håller för öronen och går hon iväg och leker för sig själv. Och jag sitter där och försöker vara trevlig med andra vuxna, fast jag tycker att det är skitsvårt att prata om ytliga saker, och vet inte alls vad man säger till en massa personer man inte känner. Men jag skäms inte längre för att jag är lite tyst av mig så som jag gjorde förr, för alla är olika och jag är bra som jag är. Det gick nog rätt bra ändå. Får alltid svara på frågor om varför vi flyttade hit och så pratade vi om barn – det blir ju ofta lite lättare när man hittar något gemensamt. Någon sade att de tyckt att det var så tråkigt att familjen som bodde här före oss flyttade, för de har ju ett litet barn. Men så flyttade vi in och vi har ett barn som är jämnårigt med deras. Jo folk verkade trevliga och välkomnade oss. Jag har faktiskt inte stött på en enda otrevlig människa häromkring. De flesta vi träffar är nyfikna och hälsar oss välkomna. Man går förbi någons postlåda och så kommer de ut och säger “Hej” “Är det ni som är från Göteborg?” och “Hur trivs ni här?”. Jo vi trivs bra. Jag brukar svara något i stil med att här är så lugnt och skönt och vi är så glada för snön.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
This entry was posted in Mående, livsvisdom, Övrigt and tagged , , . Bookmark the permalink.

One Response to Vänliga och välkomnande

  1. Pingback: Året 2014 | TantMango

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *