Som en bomb i magen

Denhär texten träffade mig som en bomb i magen: http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/tonen-i-brevet-ar-hotfull-nu-ar-jag-kallad

Kunde inte sluta läsa, trots att texten bara fortsatte. Kände igen mig så. Förnedringen, tvånget, ovärdigheten, pressen, hopplösheten. Myndighetspersonerna som tycker synd om en och myndighetspersonerna som är skithögar. Alla bekräftar de vilken dålig situation man befinner sig i. Den eviga tanken jag har: Jag måste finna mig i dethär för jag har barn att försörja. Hur mycket skit ska en människa behöva ta? Det kan inte få gå till såhär. Det är inte bara jag utan många som blir såhär förnedrade gång på gång på gång. Vad blir det kvar av en människa tillslut?

 

 

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
This entry was posted in Mående, livsvisdom, Tankar om viktigheter. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *