De verkar gilla mig på arbetsträningen. Personalen är jättenöjd trots att jag varit försenad en del senaste tiden. Fast ingen räknar minuter där så det kanske inte märks. Det är skönt att slippa bli hyperstressad och känna sig jättedum för att man missat bussen mer än en gång. (Ibland beror det på min treåring med stark vilja, ibland på mig – jag kan inte stressa, sover ofta för lite och kan bli långsammare av ångest).
Jag tycker att det är så fantastiskt att få böcker gratis och den enda betalningen är att man recenserar dem. Jag har verkligen kämpat med läsningen. Levde gärna i böckernas värld som barn men sedan blev det svårare att fokusera. Efter att jag blev sjuk har jag fått mycket sämre koncentration och blivit lättare störd. Men jag älskar att läsa så när jag nu kunde göra det på arbetsträningstid så var det som att slå två flugor i en smäll. En del dagar går det inte alls, andra går det stundtals. Det är fantastiskt att kunna “jobba hemma” till exempel på balkongen men är det maskiner och grejer som låter blir jag så störd att jag måste gå in. Sitter jag inne kan jag ibland somna – men då behöver jag väl det för sömnen kommer inte alltid när man vill och att leva med ångest gör en väldigt trött.
Får anpassa läsandet och skrivandet efter de stunder jag kan. Ett tag körde jag fast och kom knappt framåt, nu har jag fått ut en massa artiklar nästan på en gång. Det blir klart när det blir klart liksom. Det hade aldrig gått om jag haft press på mig. Jag har kunnat stanna hemma flera gånger; för att jag haft ångest, för att jag varit jättegravidtrött, för att jag fått missfall och haft ont och behövt springa till barnmorska och till blodprover. En del dagar på arbetsträningen blir inte så mycket gjort. Jag kan vara trött och ofokuserad och stirrar mest på datorn eller boken. Kan man fastna i intressanta diskussioner men de ger idéer till artiklarna, eller så är det bara skönt att träffa trevliga människor. En del tid går åt till att redigera andras texter och det är ganska roligt. Jag gör när jag kan och på det sätt jag kan.
Denna veckan har jag fått mycket beröm för en väldans massa research jag gjorde kring en artikel. Och så fick jag beröm för att det var så vackert språk i slutet på min bokrecension. Andra arbetsträningar har behandlat mig som dum i huvudet eller överstimulerat och stressat. Här får jag vara smart, ta det lugnt och vila så som jag behöver. Jag kan inte arbeta men i alla fall göra något meningsfullt när det är på mitt sätt efter mina behov. Personalen tycker att det har gått jättebra sedan jag började där. Arbetskamraterna är sjyssta. Vi har till och med haft en picknick tillsammans som var riktigt trevlig. Så härligt att omges av sjyssta människor och vara uppskattad.

Pingback: Saker att göra i Göteborg i sommar | TantMango
Pingback: Första dagen efter semestern | TantMango