Insåg att den där texten jag skrivit ihop till fk om min så kallade arbetsträning kanske inte räcker. Ett intyg från arbetsträningen skulle nog väga tyngre. Gick och ojade upp mig över att jag måste försvara hur dåligt jag mår inför dem – som man alltid måste med myndigheter och många andra. Men de som är där är så bra. De förstod direkt, suckade högt om fk – för fler som varit där har haft problem med dem. Självklart skulle de skriva och förklara verksamheten, att det inte är något anpassat arbete eller “riktig” arbetsträning, att det mer handlar om social samvaro och något meningsfullt att göra för de som inte orkar annat. Så nu har de motbevisat fk:s idiotiska motivering om anpassat arbete. Pappren är skickade. Nu är det till att vänta igen. Stå ut med oron och ångesten. Och en massa annat att tänka på. Bland annat att sambon tvingas jobba på ett annat ställe, med tider som gör att han ser sin familj mindre (och jag får ta ännu mer). Livet känns alldeles för mycket som att det är en massa saker man bara måste klara av just nu, vilket jag misslyckades med förra veckan. Hoppas jag orkar.
Follow
Tänk om jag skulle börja jobba på försäkringskassan och behandla folk med värdighet lite sådär i smyg – lite smygaktivism. Får bra lust att göra det när jag läser om hur du har det. Hoppas det ordnar sig tillslut.