Ibland tappar man nästan sugen att blogga. Nu är en sådan tid. En av anledningarna till att jag började var att skapa förståelse. Men jag blir osäker på om jag lyckats. För det har hänt att sådant jag skrivit har misstolkats och tagits illa upp av. Det gör mig ledsen för det är något jag verkligen försökt undvika. Jag har alltid försökt skriva utifrån hur jag mår och fungerar. Jag skriver en ganska personlig blogg och det går nog inte att skriva personligt utan att det läses in annat än det var menat. Det blir väldigt svårt att skriva om man hämmar sig själv i rädsla för det. Att undvika missförstånd är nog omöjligt och kan jag inte skriva personligt så har jag ingen blogg. Det finns två saker jag inte skriver om:
1. Jag vill inte lämna ut andra
2. Det som känns för privat att berätta skriver jag inte heller
Bloggen har varit lite av en livlina för mig. Den har fått mig att försöka tänka mer positivt eller åtminstone hoppfullt, att försöka hitta ljus och hopp även när det är tungt. För jag vill förmedla hopp och förståelse. Bloggen har hjälpt mig själv och andra som känt igen sig har jag fått veta. Mitt läsarantal ökade länge men på senare tid har det sjunkit. Misstänker att det kan vara för att jag mått sämre av utförsäkring, brist på förändring och förbättring av livet. Jag tror inte att någon kan må bra av att utförsäkras. Men kanske borde jag skriva mindre om hur jag mår och mer om njutningarna i livet, tips och tankar kring att må bättre och hantera livet. Jag tänker aldrig dölja att jag mår dåligt för en annan viktig anledning till bloggen är att visa att man inte ska behöva skämmas för hur man mår. Och att vi människor fungerar på olika sätt och mår dåligt av olika saker. Jag lägger ned väldigt mycket tid och jobb på denna blogg och då vill jag såklart göra det av bra anledningar.
Kära läsare. Jag vill veta om det finns mening med att fortsätta blogga här? Svara gärna. Varför läser du bloggen? Vad är bra? Vad skulle du vilja läsa mer om? Finns det något som kan utelämnas, och varför? Tankar?
Follow
Jag läser p.g.a. igenkänningsfaktorn. Det känns stöttande att läsa att någon mer går genom detta. Tråkigt att en del missförstår… det har jag varit med om också, trots att man själv tycker att man skriver så otroligt tydligt.
Tack! Det känns lite bättre att skriva när jag vet det.