Vi har åkt Damnarksbåten, Göteborg-Fredrikshavn. Det var lite av ett infall för att det var så billigt och släktningar skulle åka. Tänkte att det skulle vara kul för Lillan. Det jag minns från Danmarksbåten som barn var att jag kom jag bort utanför godisaffären när alla andra gick iväg så fort. De sprang runt och letade efter mig men jag stod ju där hela tiden. Annars köpte vi en jömla massa godis och lade mynt i spelautomater där man aldrig vann något. Som vuxen köper man visst sprit också. Några av oss blev lite halvt besatta av att vinna den röda racerbilen som Lillan ville ha. Den hängde i ett snöre i ett sådat där knipsa-av-snöret-spel. Jag är liksom inte alls något för att spela, tycker det är lite läskigt. Men när ens barn vill ha något vill man ju att de ska få det också, det blir en helt annan grej.
I land i Fredrikshamn köpte vi billig sprit och wienerbröd. Sedan hann man liksom inte mer, trist egentligen. Danska wienerbröd är verkligen så mycket godare! Det är matorgasm det! Rom, likörer och grejer på båten, pyssel och leksaker till Lillan, fräcka strumpor till mamma. Maten var svindyr och skittråkig så resan blev inte så billig ändå. Blir det någon mer gång tar vi med eget. Maten blev så sen eftersom det var servering när båten gick hem. Så Lillan fick en chipspåse som hon vräkte i sig, innan lunch, ibland får man göra undantag. Hon måste ju få i sig något.
Jag dricker allt mindre, mest lite gott på fredag och lördagkvällar. När jag var ung/yngre kunde man bli go och gla’, numera får jag lättare huvudvärk och ångest av sprit. Litegrann kan man ta för att det är gott men sedan räcker det, den vuxna versionen av godis. Vissa personer kan inte alls hantera sprit eller godis utan att det blir för mycket eller man gör dumma saker, och då bör man låta bli. Man vet bäst själv hur man funkar.
Nicke nyfiken var väldigt uppskattad av alla barn. Av Lillan med men hon vågade inte krama, ja det är väl rätt läskigt med en apa i vuxenstorlek som inte pratar och har ett stort stelt leende hela tiden. Det märks så väl att hon är högkänslig precis som jag. Jag fick använda både armbågar och händer för att hålla för bådas våra öron när Nickes kompis skulle ha alla barn till att skrika flera gånger om. Idiotisk grej och ett fruktansvärt ljud!
De danska wienerbröden tog slut men den mörka romen kommer att bli god i varm choklad i vinter. Lillan hade en kul resa, vädret var fint och jag tog fina bilder på Göteborgs hamn. En lyckad dag ändå.
Bort från Göteborgs hamn
En efterlängtad välförtjänt racerbil
Godisnostaligi (jag brukade t.ex. samla på sådana där burkar med hårda godisar i)
Den nyfikne med det ständiga leendet
Glada strumpor!
Vackra Älvsborgsbron
Follow
Jag har garanterat också en högkänslig personlighet. Grät och skrek av det obehagliga sagoslottet redan som barn. m.m. m.m. m.m.
Ja tänk att man ska förstå sådana grejer långt efteråt. Då hade man inte en aning.