Beslutet skulle tas idag, men när jag ringde hade det inte skrivits in i systemet och handläggaren hade gått hem för dagen. Så jag får inte veta förrän efter helgen. Blev så uppvarvad att jag skakade ett tag. Men jag är så van vid att inte få veta numera att det blivit ett normaltillstånd. Ett obehag som kommer flygandes till och från, sprids ut i magen och bröstet. Ångesten över att inte veta hur det kommer bli, att inte kunna ställa in sig på det. Jag som behöver ställa in mig på saker för att kunna hantera.
Tillvaron flyter på. Varma sommardagar med semesteraktiviteter, sommarsol, fixande och umgänge. Samtidigt som ovissheten finns i bakhuvudet. Att inte veta vart man ska gå.
Follow
