De sjunger en sång på teven och jag börjar gråta och sätter nästan vattenmelonen i halsen, för den är från pappas begravning och en strof av den från dödsannonsen:
“Solen som gick ner ikväll, den ska skina för dig käre, och fågelns frihet ska nog visa väg, och det ska bli, mycket ljus och mycket värme, tro och hopp det får du med dig, många tårar tunga stunder är jag rädd för att det blir”
Och jag tänker på hur dåligt jag mådde då när sorgen klubbade ner själen och kroppen i ett tungt svart mörker. Tänker också på hur ensam jag var då. När alla liksom försvann för vinden efter gymnasiet. Jag flyttade först ihop med en kompis men det var så mycket bråk att jag skaffade egen lägenhet och blev så ensam att jag gick långa promenader och tittade på husen med människor i. Längtade efter vänskap och kärlek så att jag nästan sprängdes. Har kämpat så mycket för att det ska bli bra. Ville “bli” något. Flyttade till en okänd stad och började plugga. Drömde om att resa och se andra länder som så många andra. Studerade utomlands men det tog kål på mig. Jag var inte rustad för detdär vuxenlivet där man ska vara social, skaffa vänner, tro på sig själv, säga ifrån och bli tagen på allvar, veta vad man vill och kan, inte pressa sig för hårt men ändå lyckas, flyga med sina vingar och leva livet. Så jag blev sjuk. Så totalt jättejävla svältande kvävande ångestdeppmörkerskakande dödssjuk. Och det blev så hemskt och så länge och jag mådde dåligt så många år innan dess. Ibland slår det mig hur stor del av livet som jag mått så skit och det känns så bittert och orättvist. Jag har skaffat vänner och förlorat vänner, och kämpat, och sagt ifrån när andra varit dumma, skitit i vad andra tycker, försökt följa mitt hjärta och förstå vad det vill. Det är ju så man ska göra?
Jag är ännu inte lycklig. Jag vet inte hur man gör. Är det då ens möjligt? Jag vill tro att det ska bli något bra av all skit. Men när? kan det inte hända väldigt snart?! Om man ska få saker när man kämpar så väntar jag väldigt mycket på utdelning. Var är min medalj?
Jag vill ju bara trivas med livet och hjälpa andra och ta hand om min familj och vänner.
Om det inte blir bra när en försöker följa sitt hjärta vad ska en då göra?
Follow
