En sjukhusdag

Jag ringde och sade att medicinen funkade inte, han har fortfarande ont (fem månader nu). Så vi fick komma in. Träffa en sommarvikarierande läkare. Hon tog en massa tester så det blev en lång dag. Gjorde ultraljud där läkaren fick kolla efter något som gjorde ont. Hon tittade runt länge på njurar, lever, mjälte, mage, tarmar m.m. Han fick ta blodprov för lever, njurar, sänka m.m. Trots att de emblat (strukit på bedövningssalva) och han fick socker (som ska lura smärtan) skrek och grät han. Sedan fick vi sitta lääänge på ett rum och vänta. Jag höll på att somna och var så hungrig som bara ätit en macka i bilen vid sju, efter att storasyster fått ett totalutbrott och inte alls ville komma tidigt och äta frukost på dagis. 9-14.20 var vi på sjukhuset innan jag kunde äta lunch för läkaren “hade glömt säga till mig att jag kunde gå ner och äta medans vi väntade”. Ultraljudsläkaren såg att hans tarm är vriden åt fel håll, den ska vridas åt andra hållet under graviditeten. Det kunde vara därför han hade ont för det kanske låser sig ibland. Många lever med detta utan att veta om det. Fick höra att det inte går att göra något åt och ja sade “Ska han leva med detta hela livet?” Fruktansvärt. Det går jag bara inte med på. På ultraljudet syntes också mycket gaser så det kan också vara därför det gör ont. Vi testar därför med magdroppar. Fick också med oss grejer hem för att ta bajsprover så att läkaren kunde utesluta någon slags infektion. Så ingen vet fortfarande säkert varför han har ont. Mer läkarbesök ska det bli.

Därefter ärenden på stan, bland annat hämta en stol från hab till Lillen. Den satt som en smäck.

Däckade alldeles i soffan när jag kom hem. Kom knappt upp alls. Dendär orkalitetillenergin är så slut.

Nya stolen

Två goingar å en ny stol

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
This entry was posted in Barn, föräldraskap and tagged , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *