Dåligt lokalsinne

Jag har kört vilse i Göteborg tre dagar i rad (lokalsinne, vad är det?). Nu blir det oftare jag som får göra ärenden och fixa saker och hämta när sambon jobbar sent. Förut brukade jag bli nervös när jag inte kört på ett tag, men nu har jag varit konstant nervig av allt körande senaste veckorna, hänger det ihop med sömnbristen och stressen som känns? Det är ändå skönt att kunna köra en del för min spårvagnsfobi har blivit påverkad av att värsttrafik nu börjat med de hatade kritiserade storkontrollerna igen (som gjorda för att folk ska få panik). Så jag får försöka hålla koll på hemsidan, för de sägs skulla skriva ut i förväg när och var de ska vara. Önskar att dedär omänskliga typerna bara kunde försvinna från jordens yta! De förstör livet för oss som får panikkänslor och/eller är fattiga. Fattar inte hur de kan sova om nätterna.

Det är en frihet att köra men dyrt (vägtullsskit) och man blir trött efteråt, speciellt när man måst hålla huvudet kallt och fokusera för att hitta rätt när man kommit fel. I tisdags fick Lillan dessutom fnatt och ville inte sitta fastspänd längre. Hon storgrät och jag fick stanna på en bensinstation och leka, ringa pappan och mysa en stund. När ens barn är ledset går det före allt annat. Det är ganska meckigt med dåligt lokalsinne faktiskt. Man får använda GPS:en även när man tror att man inte behöver den (tro aldrig att du hittar hem igen!) men samtidigt inte lita på den och fräsa åt den när den är koko. Lite frustrerad blir man ju tillslut när man kommer vilse mer som regel än undantag. Tur man har en tålmodig go unge. “Mamma sa du fan?” “-Ja” “-Sa du fan igen” “-Ja”. Är vi många som har såhär kasst lokalsinne? Hur hanterar ni det?

Blå bil

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
This entry was posted in Mående, livsvisdom and tagged , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *