Jag har länge gått och tänkt att jag är lite missnöjd med denna blogg. Har försökt ha den positiv för vem orkar med någon som bara gnäller? Men jag har väl inte lyckats riktigt med det. Vem 17 är positiv precis hela tiden!?! Ingen!!! Och de bloggar och texter som bara visar den sidan känns alltid lite ljugande för mig. Visst vill jag försöka vara positiv, hur orkar en annars leva? Men det finns mer. Bitterhet blandat med humor, envishet och jävlar anamma. Lite mer som jag. För detdär ordet “positiv” vill jag ofta bara kräkas på, det blir för mycket. Det behövs mera humor både i livet och bloggen. En måste kunna skämta om, eller skämta bort det jobbiga – inte låtsas som att det inte finns eller inte har betydelse.
Jag blir ofta osäker på bloggen och vet inte riktigt vad läsarna gillar av det jag skriver och inte. Är rädd att verka för präktig eller tråkig – som de som inte känner mig så väl kanske tror. Men jag är väldigt snäll och omtänksam, ärlig och öppensinnad och det är jag stolt över för det är en sådan person jag vill vara (andra säger det om mig så därför vågar jag säga det också).
Hur ska jag kunna sprida något bra till andra? jag vet inte. Antagligen gör jag redan det genom att berätta om delar av min historia, min kamp och mina tankar. Och jag får väl fortsätta att bara försöka vara jag. (och jag blir sällan bra på kort men det får en väl bjuda på).
Follow
