Ibland hör en talas om personer som gått in i väggen. “Ingen misstänkte någonting men helt plötsligt en dag kom hen inte upp ur sängen.” Så är det. Man pressar sig för hårt och tillslut går det inte. Det finns tecken men man förstår dem inte. För mig var det att jag kände mig så dum i huvudet som inte förstod dedär krångliga statistik och vetenskaps-grejerna vi skulle lära oss på universitetet. Jag blev allt ledsnare, hade inte ens roligt på nyårsfesten fast jag tyckte att jag borde vara glad. Det började kännas obehagligt på föreläsningarna och jag förstod inte alls varför, men satte mig närmre dörren för att kunna springa ut om obehaget blev för starkt. Sedan blev det för jobbigt att ens ta sig dit. Först efteråt har jag fått kunskap och förståelse nog att förstå att dessa saker var depression och ångest, att jag pressat mig för hårt och burit på för mycket elände själv. En dag helt plötsligt kom jag inte upp ur sängen . . .
Follow
